Efter en avslutande Asado med Mike som värd, drog i lördags förra veckan vidare. Valet stod mellan Córdoba och Salta, men landade i sista stund på Colonia i Uruguay istället. Colonia grundades i slutet av 1600-talet av portugiserna för att ta sig runt spanjorernas högt beskattade handelsvägar in i Buenos Aires. Smuggling frodades och självklart ledde det till många bataljer länderna emellan. Tillslut kom de dock överens om att staden skulle tillfalla spanjorerna, hundra år efter dess grundande. Spanjorerna stängde snabbt ner all skattebefriad verksamhet och den förr så livliga staden frös till is i tidens annars så obevekliga framfart.
Idag är staden ett världsarv. Kullerstensgator kantas av koloniala 1700-talshus och staden är fylld med museer med allt från uruguaysk historia till hantverk och konst. Med världsarvsstatus kommer också turisterna och dagliga gruppturer finns från Buenos Aires och Montevideo.
När vi insåg vilken turistfälla vi hamnat i kändes våra två betalda nätter som en evighet. Gamla stan var gjord redan på ankomstdagen och vi undrade hur sjutton dag två skulle spenderas. Återigen kom cykeln till räddning. Med vinden i håret lämnade vi turistkvarteren bakom oss. Vi cyklade runt i stadens utkanter. Ut på landet. Tillbaka. Åt lunch på en mysig hörnrestaurang. Spenderade kvällen på stranden med empanadas och kristallvin, blickandes mot horisonten där Buenos Aires miljontals och åter miljontals lampor lyste upp den annars svarta himlen.
1 kommentar:
Ni verkar ha det roligt och spännande! Här är den normala Linköpingshösten lika normal som alltid med nästan storm varje dag. Ha en fortsatt trevlig resa:)
Skicka en kommentar