Ölskolan - Araucana Pale

Då vi helt oförhappandes tycks ha landat i vad man med lite god vilja skulle kunna kalla för det argentinska ölbältet, inleds nu en fas av ölnörderi på Venus in Furs. För den oinvigde kan öldrickande tyckas vara ett rent nöje, men ni kan lita på att vi tar det hela mycket seriöst - foton, betyg, här sparas inte in på några resurser för att delge er läsare den kompletta och opartiska information ni förtjänar!

Nåväl. Efter veckor (well, ett par åtminstone) omgivna av nationalblasket Quilmes förköpte vi i Esquel oss fullständigt - skulle det senare visa sig, men nu ska vi inte gå händelserna i förväg - på ett gäng flaskor mikrobryggd öl från trakten. Efter att oändligt förväntansfulla ha släpat den gyllene drycken till El Bolson gick igår den första provningen, eller snarare prövningen, av stapeln.







Först ut var Araucana, Tipo Pale 5.3%, som namnet antyder en pale ale. Ölen var grumlig - alltså ofiltrerad - och hade en vacker bärnstenskulör. Sätter man näsan till glaset kan man förnimma en svag doft av humle; vi tror att det är Cascade, mer för att den mesta ölen i de här trakterna är bryggt på det än att vi faktiskt tog det på lukten. Lite sött doftar vår premiäröl också. Smaken då? Den är avgjort fruktig med tydlig beska och humletoner. Mycket komplex och vi tror att det är mer än en humlesort med i spelet, eftersom det är svårt att få riktigt grepp om någon av dem. Med hjälp av baksidestexten och vårt nyinköpta spansk-engelska lexikon kan vi sluta oss till att den är bryggd på korn- och karamellmalt. Inga konstigheter. Det sammanfattade intrycket är en avgjort godkänd men alltför ambivalent ale - den kan helt enkelt inte bestämma sig för vad den vill smaka. Minus på den, man måste våga för att vinna! Gro gav den 4.6 och David 4.1 på en sjugradig skala, vilket ger ett snitt på 4.3.
Slutbetyg: 4.3